I detta examensarbete analyseras den ryska kompositören Nikolai Medtners Sonata Reminiscenza Op. 38 no. 1 från ett harmoniskt, motiviskt och strukturellt perspektiv. Denna analys innefattar också reflektioner kring några av författarens interpretationsmässiga val. Syftet med studien är att undersöka hur styckets form och harmonik kopplar det samman såväl med den klassiska kompositionskonstens regler som med Medtners artistiska/poetiska mål.

I detta examensarbete analyseras den ryska kompositören Nikolai Medtners Sonata Reminiscenza Op. 38 no. 1 från ett harmoniskt, motiviskt och strukturellt perspektiv. Denna analys innefattar också reflektioner kring några av författarens interpretationsmässiga val. Syftet med studien är att undersöka hur styckets form och harmonik kopplar det samman såväl med den klassiska kompositionskonstens regler som med Medtners artistiska/poetiska mål.

The aim of this master?s project is to explore ways to perform piano music conceived dramatically. I do this through performance of Beethoven?s Appassionata Op. 57 and of Scriabin?s Piano sonata no.

Title: Studies on the development section in symphonies composed by W.A. Mozart ? An attempt to concretize musical form. This study, which has an earlier work by the author as its starting point, aims to concretize the development section by examining symphonies composed by W.A. Mozart.

Denna uppsats kretsar kring andra satsen ur Sergei Prokofievs bero?mda verk Piano Sonata 7, Op 83. Syftet a?r att utforska Prokofievs sinne fo?r musikalisk form, samt att reflektera kring varfo?r hans musik var banbrytande genom att studera stycket fra?n ett nytt perspektiv. Jag har tidigare sja?lv spelat hela sonaten och djupdyker nu mer teoretiskt i verket fo?r att hitta nya infallsvinklar..

Denna uppsats kretsar kring andra satsen ur Sergei Prokofievs bero?mda verk Piano Sonata 7, Op 83. Syftet a?r att utforska Prokofievs sinne fo?r musikalisk form, samt att reflektera kring varfo?r hans musik var banbrytande genom att studera stycket fra?n ett nytt perspektiv. Jag har tidigare sja?lv spelat hela sonaten och djupdyker nu mer teoretiskt i verket fo?r att hitta nya infallsvinklar..

In this thesis I try to find ways to be more independent and conscious in my interpretation of the music which I am playing. To be able to be more sure of myself and my own decisions I try to find methods on how to achieve this. The methods includes reading articles about interpretation, interviewing musicians and interpret and perform music. The pieces I have chosen are a solosuite by Max Reger, a concerto by Georg Philipp Telemann and a clarinet sonata by Johannes Brahms. I made some concerts where I try to achieve my goals.

Mitt projekt har handlat om att ta steget till att bli mer sja?lvsta?ndig vid instuderingen av nya stycken. Att va?ga go?ra saker utan la?rarens hja?lp och lita pa? sin egen intuition och kunskap. Jag valde att arbeta med stycket Sonat no.

AbstractHåkan Ljung: Förklassik för knäppinstrument. En studie kring en sonat för cittra av Johan Wikmanson. Uppsala universitet: Institutionen för musikvetenskap, C-uppsats för 60 poäng, ht 2005.My main purpose with this thesis is to highlight a piece of music written for a relative of the 18th century cittern. This sonata, composed around 1780, is a well thought composition written in a pre-classical style.  The composer of this music is Johan Wikmanson (1753-1800) who is mostly known for his string quartets, songs and piano pieces. Because of the importance for the music as a whole, one task is to reconstruct the second movement from severe errors. This was carried out by doing an overall analysis of the two movements themes, motives and structures.Since many arrangements for plucked instruments occurred by other composer's works, my second aim is try to tie this Sonate as an original version written by Wikmanson himself. As a part of my main purpose, the reader will also receive a short presentation of the Swedish cittern designed by the Royal instrument maker Johan Öberg the elder (1727?-1779) with a description of its connection with the manuscript. .

AbstractJag går i detta arbete först igenom ett antal olika sätt att se på autenticitet, diskuterar och jämför olika musikvetares ståndpunkter samt undersöker begreppets ursprung. Därefter har jag undersökt hur dessa olika autenticiteter påverkar det klingande resultatet i ett specifikt verk och stycket jag valt för detta syfte är Allegro moderato ur Sonata para guitarra av Antonio José. Verket är dock inte det centrala, utan syftet att se hur olika ramar, autenticiteter, påverkar det klingande resultatet är det som står i centrum och detta skulle egentligen kunnat göras utifrån vilket musikstycke som helst.För att komma fram till hur jag på bästa sätt kan vara trogen vart och ett av dessa olika synsätt så har jag även gjort en analys av verket. Jag går i arbetet dels in på vissa detaljer i verket, undersöker vilka olika tolkningsmöjligheter jag kan hitta utifrån de ramar som ges av de olika sätten att se på autenticitet och dels ser jag till större strukturer i verket och hur olika val påverkar dessa. Jag har även dokumenterat de klingande skillnaderna med ljudinspelningar och då spelat in både längre och kortare partier samt gjort en inspelning av hela satsen för att få en bild av stycket som helhet samt för att se hur slutresultatet blev.

An attempt were made to record the 1st movement of Beethoven?s Op. 57, with the objective of performing it as close to Beethoven?s will as possible, in the tradition of the ?historically informed performance? movement.The result of evaluating source material rendered a list of the most relevant material for this study, and hopefully that might prove useful for other studies with similar objective concering HIP and composer-intention based ?autenticity?.However, Beethoven?s will was only vaguely captured in the limited source material accounted for in this study, rendering it moderate-to-small reliability. It?s probably possible to achieve a higher degree of goal achievement, given more time and through the utilization of music psychology to further extrapolate the detailed parameters of Beethoven?s presumed extramusical will.The recording made was not to my satisfaction and has strengthened my view that the interpreter should take council from the collected knowledge of scholarly sources but must ultimately remain free in whether and how to utilize that knowledge.Lastly, I?ve measured the bpm in the resulting recording with a error margin of ±0,02 s.